Annons

Hannu Sarenström – ”Jag älskar maten och atmosfären här”

Fakta
Hannu Sarenström
Ålder: 52 år.
Familj: Singel.
Gör: Skriver böcker, ordnar trädgårdsutställningar, föreläser och lagar mat.

Bor: På västra sidan, Vänernsidan, av Kinnekulle.

Äter helst just nu: Rosmarinrostade insjökräftor. Det är sjukt gott.

Dricker helst: En sak som är bra med de rosmarinrostade kräftorna är att man kan dricka rödvin till. Är det varmt dricker jag rosé eller öl. Och vatten förstås. Till frukost älskar jag bärsmoothies.

Aktuell: Med boken Sommarkalas.

På gång: I september börjar Hannus föredragsturné runtom i Sverige. En ny trädgårdsbok, I skuggans rike, om skuggväxter är planerad till 2013. Sedan blir det nog en bok om höstkalas också.

Ett stort, rött hus med dörren på vid gavel ut mot en prunkande trädgård. Här bjuder Hannu på välkryddad mat lagad på svenska råvaror.

Vägen slingrar sig fram genom Kinnekulles förtrollande grönska. Strax är vi framme hos Hannu Sarenström, författare och fotograf, trädgårdsinspiratör, matlagare och TV-personlighet. I våras kom han ut med sin bok Sommarkalas, en receptbok med vackra utomhusdukningar.
Den vita grinden svänger upp och vi stiger in i den mest underbara trädgård omgiven av höga häckar. Ingen gräsmatta så långt ögat når, men fruktträd och hav av stora gräsängar. Astrar, solhattar, lavendel och dagliljor ramas in av små stenmurar och lågt växande häckar.

Husets ockragula dörrar står öppna mot trädgården. Där inne skymtar Hannu i köket, i färd med att förbereda en buffé. Musik strömmar ur högtalarna och jag tycker mig se Hannu ta några danssteg. Han har ju berättat att han gärna dansar disco när han lagar mat. Doften av färska kryddor letar sig ut. Tre katter kommer nyfiket trippande och sträcker ut sig på golvet.
Hit kom Hannu Sarenström i maj för tolv år sedan. Han skulle bara stanna ett par veckor, men blev kvar. Fascinerad av landskapet och den speciella atmosfär som råder här.

Egentligen var han på väg till Mexiko, trött på sitt liv i Göteborg och på sitt arbete som servitör. Men så var det någon som kände någon. Hannu fick ett telefonnummer och hyrde ett torp i två veckor. När de 14 dagarna hade gått ville han inte till Mexiko längre, utan beslöt sig för att stanna hela sommaren. När hösten kom ville han fortfarande inte till Mexiko. I stället började han fundera på om man kunde bo här på vintern. På den vägen är det.
– Det var inte svårt att lämna stan. Jag hade varit ute varje kväll i 20 år och var trött på det. Men jag skulle egentligen inte alls flytta ut på landet. Jag skulle bara hit en stund för att ta reda på vad Bullerbyn var.
Efter ett tag blev Posseska, gården där Hannu bor, till salu. Ett av de vackraste husen på Kinnekulle. Rött med vita knutar komplett med spröjsade fönster, kakelugnar och skurgolv och omgivet att en 6 000 kvadratmeter stor trädgård. Det kunde han inte motstå.
– Jag älskar landskapet, miljön, atmosfären. Det är så speciellt.
Sin passion för matlagning tog han med sig hit. Han har alltid varit intresserad av vad han äter och under åren har han jobbat med många av Sveriges bästa krögare, som har skolat in honom i matvärlden. Han säger att man blir lugn av att stå och laga mat.
– Att laga en risotto är det bästa nervpillret. Den behöver en hela tiden, man måste stå där och röra. Jag har alltid brytt mig om mat. När jag var ung kunde jag använda min lediga dag till att planera middagen. Det är ju som en form av jakt, att hitta de rätta råvarorna.

Hannu bjuder gärna vännerna på fest och då flyttar de alltid ut i trädgården. De bär ut matsalsmöbeln – inga plastmöbler här inte – och dukar vackert med riktigt porslin och fina glas. Han tipsar om att man gärna kan bära med sig möblerna och duka på något oväntat ställe. Vid vattnet eller på en vacker äng.
Hannu lagar säsongsbunden mat och tycker om ljust kött, fläsk och kyckling. För att det svarar så bra på kryddning. Fisken får helst vara viltfångad, gärna från Vänern som ligger ett stenkast bort.
Han försöker leva så ekologiskt som möjligt. Ibland funderar han på att bli vegetarian, men hittills har han alltid kommit fram till att han inte klarar av att vara utan charkuterier.
– I stället kan man tänka på att utesluta sådant som man inte kan få tag på ekologiskt. När man väl börjat äta ekologiskt är det svårt att sluta. Jag skulle önska att man som ekolog blev respekterad på samma sätt som en vegetarian.

Favoritredskap nummer ett i köket är stekpannan. Hannu har blivit något av en samlare, han kan inte låta bli att köpa stekpannor. Men han har slutat använda teflonpannor.
– Gjutjärn är ju så himla bra! Fatta ett ekologiskt beslut och köp en stekpanna som räcker hela livet.
Mixerstaven är en annan nyfunnen favorit. Han kallar den lite skämtsamt för guds gåva till mänskligheten. Förr hade han som princip att aldrig använda mixer, i stället mortlade han allt. Men till slut gav han upp och insåg att det var dags att anpassa sig till den tid vi lever i.

Det är svårt att tro när man ser Hannus prunkande trädgård, men när han kom hit bestod den bara av gräsmattor och några förfallna uthus. Men ska man ha en lättskött trädgård ska man inte ha gräsmattor, så efter ett tag började Hannu gräva i jorden. Han upptäckte att han gillade det, och eftersom han också upptäckte att han tyckte att trädgårdsböcker var tråkiga skrev han en själv. Hans första trädgårdsbok, Rimfrost och trädgårdsdrömmar, kom 1997. Den var udda för sin tid och blev en jättesuccé.
Trädgårdsinspirationen hämtar han i naturen, i det som växer utmed vägkanten. Men atmosfären är det som betyder mest.
– Det ska kännas gott när man går in genom grinden. Enskilda växter är inte så viktiga. Rabatter är som en sjö, man tittar inte på en enskild våg. l

Annons
Annons
ANNONS